VILL BARA SKRIVA ETT LITET KORT INLAGG TILLAGNAT MIN MAMMA & PAPPA!  Bara for att jag tycker om dom och saknar dom lite ibland.

Brukar ju faktiskt traffa er i princip varje dag sa detta ar en stor omstallning. Ni ar sa fina och jag uppskattar allt ni gor for mig och har gjort. Nar man ar yngre ser man  ganska mycket bara rakt framfor sig, reflekterar inte over saker osv. Nar man nu ar lite aldre och nagra ar klokare inser man hur mycket man uppskattar saker och ting. Man kan titta tillbaka med andra ogon och inse att man faktiskt haft och har det valdigt bra. Mycket tack vare er; mamma & pappa.

Tack! ville mest skriva att ni ar bast!

 

Mamma

4 januari 2010 17:16

Lilla gumman vi saknar dig också jättemycket, fast min låda är full med rätt ihopparade strumpor!!
En månad går snabbt, jag har nedräkning. Var rädda om er!
Kramar Mamma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vill vara hon som får ett glittrigt bländande ljus kring kroppskonturer när jag går igenom stor folkmassa. vill synas mest av alla, vill bli älskad av alla, vill bara bäst på allt. ...

     Cykla, cykla, cykla tills benen går av sig själva. Trampa i frustation över livet utan något mål i sikte. Flackande blick och fladdrande tankar som stör min koncentration. Framförallt för mycket tankar, känslor som hugger i bröstet; som lätt...

      Vissa dagar ser jag helt enkelt klarare än andra. Huvudet känns sådär härligt rensat, tomt men ändå upprymt; av klara tankar. Känslan av att inse vilka och vad som faktiskt betyder någonting eller allt. Att känna irritation och hat är b...

     Var är du när jag behöver dig? Jag ringer, Slår dom tio siffrorna som så många gånger förut när hela min värld håller på att rasa. Som det var då, precis som då men så olikt. Du svarade alltid mig, jag var alltid din första prioritering. Pip...

Att oroa sig för mycket gör mig bara svagare och att ha en massa måste inprentade i hjärnan förstör bara min tid. Att våga misslyckas är bra, att se sina misslyckanden som lärdomar kan vara fint. Att leva på hoppet, är det a waist of time? Att dröm...