Jag är så fruktansvärt rastlös. Bestämde mig för att bara ha en lugn kväll med mamma och pappa, vilket lät väldigt mysigt. Och ja, det var mysigt, bara det att dom blev trötta och gick o la sig halv tio. Själv så var jag som en trasdocka när jag kom hem från jobbet vid halv sex så jag somnade helt klubbad i tvsoffan och sov i typ två timmar. Så nu är jag hur pigg som helst! redo för vad som helst, skulle nog kunna ut och springa en mil känns det som i benen! Eller gå ut och dansa i flera timmar. Nu är det ju bara så att jag befinner mig i Hjälmsa, världens minsta håla ute på landet. Känner inte att jag vill gå ut i mörkret här heller, byborna här vägrar gatlysen för att behålla den "lantliga känslan" så att säga. Tvn botar absolut inte min rastlöshet och egentligen inte datorn heller. Det kryper bara ännu mer i benen och jag får panik av att sitta stilla. Tanken av att krypa ner i en varm skön säng med en bra bok och en kopp te låter väldigt skönt i mitt huvud men efter lite eftertanke känner jag att det är inte något som min kropp kommer bli stimulerad av.

Var helt okej på jobbet idag, lagom mycket att göra. Min sista kund kom aldrig så jag slutade en timme tidigare än vanligt. Hade även långlunch och gick då en jättelång skön prommenad i höstvädret. har kommit på att jag verkligen uppskattar hösten på ett helt annat sätt det här året än vad jag gjort tidigare. Kanske det är för att jag har blivit äldre och ser livet på ett annat sätt och liksom njuter av det mer, nej jag vet inte. Det har nog snarare att göra med att vi ska åka till 40 gradig värme om en månad och jag vet att jag kommer slippa vintern.

Undrar om man får mer "kryp" i benen av träningsvärk? Har varit ute och sprungit dessa dagarna och känner av det lite i benen, vilket känns riktigt bra på ett sätt. Men dessa obehagskänslorna i benen hade jag gärna sluppit.. men man kan ju inte få (eller slippa) allt här i livet. Känner på mig att detta kommer bli en jobbig och ganska sömnlös natt. När jag inte kan sova får jag ofta panik och vrider på mig hit och dit i sängen, vilket man ju egentligen bara blir piggare av så det är ganska dumt. När jag var liten så hatade jag verkligen att sova, jag sa att det bara var jobbigt och tråkigt och faktiskt ingenting för mig. Nu vet jag dock bättre och har insett att man inte kan leva ett fungerande liv utan sömn, i vart fall inte jag.   

Imorgon blir det eventuellt att kika på en utställning i Ronneby med mormor om hon skulle vilja det. Det hade varit trevligt att träffa henne lite med, jag får se annars får jag väl gå själv. Har tänkt att jag ska rida en lång runda i skogen med om vädret blir okej. Måste passa på att rida mycket nu, mamma funderar nämligen på att sälja Cherie eftersom att hon inte känner att hon orkar ha det passet och så har hon inte riktigt tid att rida henne så mycket som Cherie nog skulle önska.

På kvällen imorgon blir det nog att träffa Linda och lilla Svante, hoppas på att det blir så!

Saknar min söta idag med såklart. Försöker intala mig själv att vi snart kommer att träffas och slå bort dom jobbiga tankarna på hur länge till det verkligen är. För det är ju faktiskt nästan en månad, en hel lång månad. Men det kommer gå bra det vet jag, bara jag får höra min älskades röst imon så kommer det genast att kännas bättre, det vet jag.

Nu ska jag jogga trettio gånger upp och ner i vår spiraltrappa eller något.. CIAO!

 

F

10 oktober 2009 22:43

jag har också problem med kryp i benen, eller RLS som det kallas. Fruktansvärt obehagligt...

http://dagligdags.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vill vara hon som får ett glittrigt bländande ljus kring kroppskonturer när jag går igenom stor folkmassa. vill synas mest av alla, vill bli älskad av alla, vill bara bäst på allt. ...

     Cykla, cykla, cykla tills benen går av sig själva. Trampa i frustation över livet utan något mål i sikte. Flackande blick och fladdrande tankar som stör min koncentration. Framförallt för mycket tankar, känslor som hugger i bröstet; som lätt...

      Vissa dagar ser jag helt enkelt klarare än andra. Huvudet känns sådär härligt rensat, tomt men ändå upprymt; av klara tankar. Känslan av att inse vilka och vad som faktiskt betyder någonting eller allt. Att känna irritation och hat är b...

     Var är du när jag behöver dig? Jag ringer, Slår dom tio siffrorna som så många gånger förut när hela min värld håller på att rasa. Som det var då, precis som då men så olikt. Du svarade alltid mig, jag var alltid din första prioritering. Pip...

Att oroa sig för mycket gör mig bara svagare och att ha en massa måste inprentade i hjärnan förstör bara min tid. Att våga misslyckas är bra, att se sina misslyckanden som lärdomar kan vara fint. Att leva på hoppet, är det a waist of time? Att dröm...