Direktlänk till inlägg 10 februari 2010

jag förfryser, min fot är kall

Av Linnea Blomqvist - 10 februari 2010 12:34

Hallå i vintermörkret.


Jag tror jag har förfrysit min fot. Den gör ont när jag går på den och den är kall hela tiden. Det känns konstigt i den, lite som växtvärk om någon minns hur det kändes. Tro mig, jag minns. Jag växte väldigt snabbt som barn och hade sjukt mycket värk av det. Hemskt frusterande. I alla fall så tillhör detta min vanliga tur, jag försöker att inte vara så negativ men min kropp verkar vara så extremt känslig. Så gör det ju givetvis inte saken bättre att jag gått runt i converse i den här kylan, får väl skylla mig själv lite antar jag. Men jag har gått runt med kalla skor i alla år om vintrarna och aldrig drabbats av detta. Så blir jag nojig också, som jag alltid blir. Tänker dumma tankar och slår upp "förfrusna fötter" på google. Men mina fötter är inte svartblå som dom tydligen kan bli. Usch, jag ska ha en inne dag i ett par timmar, fixa och dona med mitt cv, laga soppa och göra situps på Johans tvshopsmäckapär som visst ska vara väldigt bra. Ikväll vill jag dricka vin och käka ost, har någon sån bild framför mig. Sitta här i världens största, finaste (och kallaste) berlinlägenhet och titta ut när det snöar och smutta på lite rött vin och duka fram en tjusig ostbricka. Märk att jag inte ens gillar ost, inte sån där möglig med gröna prickar i i alla fall, eller brieost, fy tusan vad äckligt! Men jag VILL tycka det är gott, det SER ju så gott och lyxigt ut. Men jag verkligen älskar alla tillbehör man kan ha; oliver, vindruvor, pesto, digestive (som inte finns här i dumma tyskland). Kan även tänka mig en mild mjukost med någon god smak, vitlök eller kanske gräslök?


Jag tänkte stanna i Berlin två kanske tre dagar, jag har nu varit här i snart nio dagar. Tänkte stanna några dagar till...Det är kallt och ruggigt och snöigt och allt det där, men det är det ju hemma med har jag hört. Här är ändå mysigt, vilket jag vet att det är hemma också, men jag kommer hem för eller senare.


Mitt humör är väldigt svängigt för tillfället, jag gillar inte vintern och omställningen från 35 graders värme och det här är ju helt enkelt bara så extrem. Jag vill kunna ta långa prommenader men inte ens det kan man göra, inte med converse och skinnjacka, hur mycket sockar och koftor jag än bakar in mig i. Dricka te, laga mat, skriva bästa cv:t någonsin, lyssna på mysmusik.. låter fint, klingar rätt på tungan, men det gör mig i längden lite väl rastlös. 

  Jag ska försöka stappla mig ner till tunnelbanestationen och åka till någon affär där de har varma skor, jag måste köpa det, NU. 



Ciao.

 
 
Sara

Sara

10 februari 2010 18:23

Oh sötnos! Stackars dig, du är inte van vid kylan än :P. hehe. Det låter iaf mysigt där i Berlin & jag hoppas du mår bra :). Vi måste ses sen när du kommit tillbaka till tråkiga sverige :P. haha. pusss

http://www.saaaaura.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Linnea Blomqvist - 6 oktober 2010 22:36

Vill vara hon som får ett glittrigt bländande ljus kring kroppskonturer när jag går igenom stor folkmassa. vill synas mest av alla, vill bli älskad av alla, vill bara bäst på allt. ...

Av Linnea Blomqvist - 21 juli 2010 22:46


     Cykla, cykla, cykla tills benen går av sig själva. Trampa i frustation över livet utan något mål i sikte. Flackande blick och fladdrande tankar som stör min koncentration. Framförallt för mycket tankar, känslor som hugger i bröstet; som lätt...

Av Linnea Blomqvist - 20 juli 2010 23:03


      Vissa dagar ser jag helt enkelt klarare än andra. Huvudet känns sådär härligt rensat, tomt men ändå upprymt; av klara tankar. Känslan av att inse vilka och vad som faktiskt betyder någonting eller allt. Att känna irritation och hat är b...

Av Linnea Blomqvist - 19 juli 2010 22:05


     Var är du när jag behöver dig? Jag ringer, Slår dom tio siffrorna som så många gånger förut när hela min värld håller på att rasa. Som det var då, precis som då men så olikt. Du svarade alltid mig, jag var alltid din första prioritering. Pip...

Av Linnea Blomqvist - 13 juli 2010 14:01

Att oroa sig för mycket gör mig bara svagare och att ha en massa måste inprentade i hjärnan förstör bara min tid. Att våga misslyckas är bra, att se sina misslyckanden som lärdomar kan vara fint. Att leva på hoppet, är det a waist of time? Att dröm...

Ovido - Quiz & Flashcards